Vilken kamera ska jag köpa?

Att sälja kameror är inte Wet Accessories huvudsakliga verksamhet. Vi säljer tillbehör för undervattensfotografering. ...men får ofta frågan: Vilken kamera ska jag köpa?

I princip kan man dela in undervattenskameror (egentligen fotograferna) i tre kategorier:

1. Liten kompakt allt-i-ett-kamera som används utan några som helst tillbehör. Storlek, pris och enkelt handhavande är viktiga faktorer.
• Gör en lista över alla kameror som har en vidvinkel kring (som går att zooma till ungefär) 28mm och som har ett (någorlunda billigt) undervattenshus. All information du behöver finns på vår hus-sida. Listan blir inte lång. Den kommer bara innehålla ett par olika kameror. Köp en av dem.
• Ett färgkorrigeringsfilter kan göra underverk
2. Allt-i-ett-kamera som används med tillbehör som blixt, vidvinkel eller makrolins.
• Titta på vår hus-sida vilka undervvatenshus som är kompatibla med störst urval tillbehör (flest gröna prickar). Det syns ganska tydligt vilka märken och modeller det är. Att köpa en av Olympus dyrare/bättre modeller är sällan helt fel för undervattensfotografer.
• Om du väljer denna kamerakategori; köp då tillbehören också - det är dem som gör kameran bra.
3. Systemkamera
   • Om du känner att du behöver hjälp med att välja systemkamera bör du fundera på om det verkligen är en sådan du ska ha. Är det inte bättre att börja med en kamera av typ "2"?

Om du planerar köpa en kamera av "1" eller "2" kan du även läsa texten nedan.

En allmänt bra kamera kan också vara en bra undervattenskamera, men det är inte nödvändigtvis så. Att en kamera fick bra betyg i någon test, eller att någon (icke dykande) bekant är nöjd med sitt val är inte tillräckligt för dina behov. Här följer några saker du ska tänka på:

Sensorn

Antalet pixlar på kamerans bildsensor påverkar naturligtvis bildkvaliten, men det är inte ett generellt mått på kamerans kvalitet. Eftersom antalet pixlar är lätt att kommunicera till kunderna exploateras detta i marknadsföringen. En alternativ sak att titta på är sensorns element-storlek (täthet). På sensorn sitter det miljontals små sensor-element. Typiskt ger var och en av dessa upphov till en pixel i bilden kameran producerar. Ju mindre (rent fysiskt) dessa element är och ju tätare de sitter, desto svårare blir det att få dem att fungera konsekvent och förutsägbart. Förmodligen är ett mindre sensor-element sämre än ett större, men det stora problemet är tätheten. Sitter elementen väldigt tätt stör de varandra. I kameratester brukar man tala om brusiga bilder – det har med detta att göra. Ju mindre (tätare placerade) element sensorn har ju svårare är det att undvika brus i bilderna. Bruset brukar i huvudsak bli synligt när man fotograferar i svagt ljus. Under vatten, framför allt i Nordiska vatten, är det ofta ont om ljus. Stirra dig inte blind på om kameran har 4, 5 eller 8 megapixels. Försök istället undvika kameror med de allra minsta sensorerna. Titta även på vilken högsta känslighet kameran tillåter dig använda. Förutom att det kan vara bra att kunna använda en högre känslighet ger det dig en indikation på hur mycket brus sensorn producerar. Att kunna fotografera med (ha en kamera som tillåter/klarar av) hög känslighet är bra.

Optiken

En annan sak som brukar kommuniceras i marknadsföringen är optikens zoom-omfång (multipliceringsfaktorn mellan kortaste och längsta brännvidden). Ett stort omfång brukar marknadsföras som något bra. Detta är inte så intressant för dig som undervattensfotograf. Under vatten sysslar man i huvudsak med två "sorters" fotografering; vidvinkel och makro.

Något du däremot bör titta på är vilka bländare som finns tillgängliga (vid olika brännvidder). En stor största bländaröppning, och ett stort omfång mellan störta och minsta bländare, är ett stort plus. Det är användbart för dig som fotograf, och det är en indikation på att objektivet är "påkostat". Stora bländaröppningar tillåter fotografering i svagt ljus, och ett stort omfång tillåter kreativ variation av bländare och slutartid. Bländare 2,8 är ganska vanligt och kan betraktas som en gräns för vad du ska acceptera. Större bländare (mindre siffra) är bättre.

Vidvinkel

Intressant för undervattensfotografer är den undre gränsen för kamerans zoom-omfång – ofta ligger den kring 35mm.

Kameror är byggda för att användas på land (i luft). Om man sätter den i ett hus och tar den under vatten ändras förutsättningarna för optiken. Det kan då uppstå problem – framförallt vid vidvinkelsfotografering. Vid vidare brännvidder än ungefär 28mm ställs det speciella krav på undervattenshuset. Fönstret kameran skall titta ut igenom kan nu inte längre vara ett enkelt plant glas. Istället behöver det vara ett sfäriskt format glas. Ett sådant minskar ljusbrytningen i övergången mellan vattnet och luften inne i undervattenshuset. Kameror och undervattenshus med sådana sfäriska glas ligger normalt i en helt annan prisklass (och storlek) än vad vi tänker oss här.

Det finns vidvinkel-konverterare speciellt framtagna för undervattensfotografering. De är tänkta att monteras utanpå undervattenshuset, och går vanligtvis inte att använda på land. Dessa brukar fungera bäst om kamerans egna vidvinkel ligger kring 35mm eller mer. En sådan konverterare är Epoques DCL-20. Den konverterar 35mm till 20mm.

Det finns alltså två vägar att gå här: Antingen letar du efter en kamera med en vidvinkel kring 28mm och använder den som den är. Eller så tar du en kamera med 35mm eller mer som kortaste brännvidd och köper till en vidvinkel-konverterare.

Makro

De flesta kompaktkameror har fantastisk närbildsgräns (minsta fokusavstånd). Oftast kan man fotografera på bara några få centimeters avstånd - återigen en sån där sak som det är lätt att trycka på i marknadsföringen, men som egentligen inte avgör en kameras möjligheter. Det som är intressant för dig som makro-fotograf är hur stort det du fotograferar blir på bilden.

Om du vill att något ska bli större på bild finns det två saker att göra; zooma in eller gå närmare. Det bästa är om du kan göra både och i lagom kombination. Ett problem med de flesta kompaktkameror är att den där fantastiska närgränsen som angavs i reklamen gäller för den kortaste brännvidden (vidaste vinkeln). Zoomar du in flyttar du också närgränsen längre bort (du måste ta ett steg tillbaka). Kameran tillåter dig, med andra ord, att antingen zooma in eller gå nära - du vill kunna göra både och! Fråga efter vad närgränsen är för kamerans längsta brännvidd.

Dessutom är det inte alltid så lätt att placera kameran på 2cm avstånd från det man vill fotografera...

En makro-konverterare som t.ex. Epoques DML-2 fungerar bra tillsammans med de flesta kameror och är inte så dyr. Rådet här är att inte titta för mycket på kamerans möjligheter till makrofotografering - det är den egenskapen som lättast går att fixa i efterhand (med något tillbehör). Tänk hellre på det där med vidvinkeln eller ljusstyrkan (största bländare).

Fokusering

Detta kan vara ett problem under vatten. De flesta kamerors autofokus-system fungerar dåligt vid svagt ljus. Under vatten är det ofta lite svagare ljus, men framförallt är kontrasterna dåliga – och kontraster behövs för autofokusen. Försök välja en kamera som fokuserar bra/snabbt i dåligt ljus. Oftast fungerar autofokusen sämre när man zoomat in en bit.

Det är mer komplext än så... Flera av de kameror som, på land, fokuserar snabbt och bra gör det med hjälp av dubbla autofokus-system, där den ena sensorn sitter på kamerakroppen (bredvid objektivet), och/eller inbyggda fokuseringslampor. När kameran sitter i ett undervattenshus skyms oftast sensorer och lampor som sitter bredvid objektivet. Om du vill försöka uppskatta hur väl en kamera fungerar i dåligt ljus i ett undervattenshus; placera dig inomhus i ett rum med svag belysning (en kväll), zooma in och stäng av eller håll för den där "externa" autofokus-sensorn och fokusbelysningen. Fungerar kameran snabbt och smidigt nu är det stora chanser att den fungerar bra under vatten.

Förutom det finns det ett par saker man kan göra:

1. Montera en lampa på undervattenshuset. Tag då inte ta vilken lampa som helst Det bör vara en lampa speciellt framtagen för fotografering eller videofilmning. Epoques EL-1225 är ett bra alternativ. En sådan lampa är eventuellt onödigt stark bara för att hjälpa autofokusen, men styrkan gör att den i vissa fall kan ersätta en blixt.
2. Fokusera manuellt (om kameran kan det).

Blixten

Den inbyggda blixten fungerar bara bra under vissa (snäva) förutsättningar.

• Den når inte så långt (kortare under vatten än på land).
• Den sitter för nära objektivet vilket ger upphov till "snöstorm" om det finns partiklar i vattnet (och det gör det).
• Undervattenshuset skymmer blixten så att motivet inte blir helt belyst när man fotograferar på korta avstånd.

Det brukar dock finnas ett mellan-avstånd där den fungerar någorlunda bra om det inte är för mycket partiklar i vattnet.

Att köpa en blixt eller videolampa är det enklaste/bästa sättet att förbättra bildresultaten.

Blixt eller lampa?

I termer av "ljus för pengarna" är en blixt oslagbar - både kvalitets- och kvantitetsmässigt. Lampan har dock några attraktiva egenskaper:

• Den ställer inga som helst krav på kameran - den bara lyser.
• Kamerans autofokus-system kan bli mycket hjälpt av en lampa.
• Ger ljus/färger även när du filmar med kameran.
• Kan ersätta en dyklampa vid nattdyk eller dylikt.

En lampa (som Epoques EL-1225) bör i första hand ses som ett komplement till en blixt - eventuellt till kamerans interna blixt. Tillåter din kamera inte manuella inställningar av bländare och slutartid är det också något som kan tala för en lampa istället för en blixt. Ju kortare avstånd du fotograferar på ju större chans är det att en lampa räcker. Makro-fotografering med bara lampa går alldeles utmärkt. Om du kan tänka dig att skaffa dubbla ljuskällor är rådet givet: Köp en blixt och en lampa. (Det är vad jag själv använder.) Jag skulle inte vilja klara mig utan min blixt, men lampan känns som den bästa present min kamera fått.

Extern blixt och kamerans inställningar

Om du köper en extern blixt vill du kunna stänga av den interna (att kunna göra det är en av anledningarna till att du köpte den externa). Dock är de flesta undervattensblixtar för digitalkameror slavblixtar. Vilket betyder att du måste avfyra den interna för att den externa skall avfyra. Man får då försöka skärma av så att ljuset från den interna blixten inte kommer påverkar bilden. Det är mycket användbart att ha en kamera som kan konfigureras så att den interna blixten bara blinkar till (för att avfyra den externa blixten) men inte försöker exponera bilden. En konsekvens av att blixten inte blixtrar så mycket är att kameran nu också förbrukar mindre batterier. Oturligt nog är denna funktion sällsynt. Ett alternativ är att ha en kamera-hus-blixt-kombination som tillåter elektrisk kontakt mellan kameran och blixten. Då behöver den interna blixten inte avfyras alls. Detta är det traditionella sättet att avfyra blixtar på, och på dyrare utrustningar är det den givna lösningen. Väldigt få av de undervattenshus som passar till de lite billigare kamerorna tillåter att man gör så här (kontakten finns inte på huset).

Använder man en extern/manuell blixt är det önskvärt att även kunna ställa in kamerans bländare och slutartid manuellt. Det är dock inget krav. Även hel-automatiska kameror går att använda med slavblixtar som t.ex. ES-150.

Manuella inställningar

Manuella inställningar är bra att ha. Dels kan det vara bra att kunna fokusera manuellt, och dels ger det mycket bättre kontroll över exponeringen med externa blixtar. En automatisk kamera med intern blixt ställer in bländare, slutartid och styr blixten utan att veta att det kommer att avfyras en blixt till. Kan du (fotografen) reglera den externa blixtens styrka är det oftast tillräckligt. Det är dock bättre om du även kan ställa in kamerans bländare och slutartid.

Ska du köpe en ny kamera, och har möjligthet att välja en med manuella instöllningsmöjligheter så gör det.

Att kameran har manuella möjligheter är inte tillräckligt. Det måste vara praktiskt möjligt att använda dem också. Att fokusera manuellt under vatten kan vara svårt. Tänk på att kameran sitter i ett undervattenshus, du har tjocka handskar, skärmen syns dåligt, alla inställningar görs med pillriga knappar, allting rör sig kontinuerligt...

Det som kan vara bra att ha är möjligheten att förprogrammera och spara ett antal uppsättningar manuella inställningar, och sedan under dyket bara skifta mellan dessa.

Batteritid

Batteriet måste räcka tillräckligt länge. Tänk dig att du är på semester och ska dyka hela dagen. Du vill då ha batterier som räcker hela den dykdagen. Du vill inte behöva öppna kamerahuset, på en båt eller strand, bara för att batteriet tog slut. Det finns en standard för att jämföra olika kamerors batteritider – CIPA. Går det att ta mer än 300 bilder är det mycket bra, och de flesta nyare kameror verkar klara drygt 200. (Vet inte exakt vad som mostavarar "en hel dags dykning.")

Minne

Köp tillräckligt stort minneskort. Det ska räcka en hel dag - så att du slipper öppna kameran bara för att byta.

Hastighet

Digitalkameror är långsamma! Speciellt besvärande är fördröjningen mellan att man trycker av och att bilden verkligen tas. Detta är nog den enskild vanligaste anledningen till misslyckade bilder. Näst vanligast måste problem med Fokuseringen vara. Om fokusering fungerar dåligt (i svagt ljus) blir kameran ännu långsammare...

De tider som anges i tester gäller under perfekta förhållanden och med alla "hjälpsystem" igång. Under vatten kommer det att fungera sämre än i testerna - osäkert hur mycket sämre. Säkert är att det aldrig blir bättre än de hastiheter/tider som angivit i testerna. Titta t.ex. på "full-press lag" och förkasta alla kameror med mer än 1s fördröjning. En halv sekund är också för mycket...

Det var bara några få saker att tänka på . ;-)

En annan uppsättning råd är:

1. Köp en relativt billig kamera (välj med hänsyn till åtminstone några av råden ovan).
2. Efter ett tag köper du en blixt eller ev. en lampa.
3. När du vet varför kameran du har inte duger köper du en ny. Blixten/lampan du köpt kan du med mycket stor sannolikhet använda även tillsammans med den nya kameran.

Undrar du något?

Vi anstränger oss för att svaren på alla dina frågor ska finnas på sajten. Faktum är att svaren på 90% av frågorna vi får står på en av följande sidor:

• Hus-sidan
• Vanliga frågor-sidan

Börja med att titta där!

Hittar du inte svaren där, eller om något inte verkar stämma, är du naturligtvis välkommen att kontakta oss med dina frågor.